Kaniner

Mattias visar här upp ett par kaninungar.

Lejonhuvad dvärgvädur

 

Rasstandard:

 

Detta är en ganska ung ras, framkorsad mellan dvärgvädur och lejonkanin.

Vikten bör ligga under två kilo, 1,41-1,90 kg.

Utseendemässigt kroppsligt sett, så ska’ de vara byggda på samma sätt som en dvärgvädur. Vad som skiljer sig är främst pälsen. Den lejonhuvade dvärgväduren har en pälsklädnad som liknar den lilla lejonkaninen som är framkorsad ur angora- och hermelin-.

 

Öronen skall ligga ned och inte vara stående. Gällande huvudets proportioner, så är dessa samma som för dvärgväduren. Hanens ska’ vara kompakt (kort och grovt, i en bågvinkel, konvext). Honans huvud skall vara lite längre och smalare än hanens. I helhet är kortast och mest konvexa vinkel på huvudet, samt att huvudet är ganska brett, det som anges mest korrekt.

Godkänd i samtliga färger, samt albino. Även alla teckningar är godkänt.

Löwen är det tyska namnet för lejon. Som det antyder skall kaninen ha’ lejonman, en krage runt halsen. Denna ska’ inte vara för stripig. Den får inte ha s.k kjol, pls som följer kaninen runt bakbenen, och blir just som en kjol. Man bedömer pälskvaliteten och tätheten, och undersöker kragens uppbyggnad.

Först när kaninen är 4,5-5 mån. är alla pälspartier fällda första gången.

 

Dvärgvädur

 

Rasbeskrivning:

 

De första kom till Sverige 1972. De är godkända i kaninstandardens alla färger, och i hårlagen korthårig, rex, satin, och angora samt numera även lejonhuvad dvärgvädur.

Det tidigare godkända pälslaget fuchs har ersatts av Cashmereväduren, som är lite större än dvärgväduren. En vanlig täckning är manteltäckning som innebär de godkända färgerna på ryggen, sidorna, huvudet och öronen. Magen, framtassarna och bröstet skall vara vitt. Enskilda vita fläckar på pannan och i nacken är godkända. Kaniner med mer vitt kallas brokade, och är ingen godkänd teckning enligt kaninavelsföreningens standard.

Dvärgväduren har långa öron som hänger ned längs sidorna på huvudet, detta gör att denna ras hör lite sämre än andra kaniner.

 

De är ofta lugna och tillgivna, lämpar sig för ”nybörjarskötare”. Lämpar sig väl för kaninhoppning, då den är lättlärd, främst medan den är ung. Dvärgväduren trivs, liksom andra kaniner, utmärkt utomhus året om i en lämplig bur med god hygien. Det är viktigt att kaninen får tempererat vatten minst två ggr./dygn vid minusgrader, att med tanke på stor aptit, begränsa kaninens tillgång till kraftfoder (pellets) samt att den ska’ ha god tillgång till väldoftande hö. Annan mat kan vara ofuktat gräs, potatis och grönsaker.

 

Nymålen

©2015-2016 Kulturföreningen Bokskogen | 0491 - 610 66 | kontakt@nymalen.se